Evelina - Inside out

Jag hatar mina tankar ibland. Jag kan komma på något sjukt bra, seriöst alltså, något riktigt bra. Men så kan jag inte skriva ner det t.ex här.. För det skulle antagligen bara misstolkas eller något. Och att skriva ner det i ett block är ju inte roligt. Jag vill dela med mig av mina tankar! Så är jag som person. Det är jobbigt att man inte kan göra det alltid.
Just nu är jag inne i en perod då jag tänker mycket. Funderar allmänt över livet och dess vägar. Det är skönt att skriva av sig då. Sortera sig och kanske till och med bli av med lite skräp. För nog fan bär vi alla på skräp som inte bör finnas där.
Vilket nu ledde mig in på en tanke. Jag fick frågan för någon vecka sen:
"Om du fick en gratis plastikoperation, vad skulle du göra då?"
Jag gav inget svar. För jag kom faktiskt inte på något som jag vill ändra på. Men hade jag fått frågan för knappt någon månad sen hade jag nog sagt ett par saker.

Jag har länge haft negativa tankar om mig själv. Som hindrat mig mycket i livet. Mer än man kan ana. Men nu känns det som jag kommit ifrån den biten. Jag känner mig mycket starkare och säkrare. Det är rätt ironiskt att jag gör det nu, då jag nydligen blivit dumpad och fått en massa anledningar slängda i huvudet. Jag tog verkligen åt mig av allt, såg det som mitt fel. Det fick mig att tänka igenom mig själv. Fundera över vad jag gjort och kunnat göra bättre och hur jag är som person. Men under tiden jag gjorde detta, insåg jag att jag faktiskt duger som jag är. Jag insåg även hur mycket jag faktiskt kämpade med mig själv för att få allt att bli bra i Stockholm. Det är långt ifrån alla som skulle ta det steget jag tog. Sen är det en annan sak att man slutar kämpa när man inte får något tillbaka, även jag har min gräns liksom.

Vad jag ville komma fram till är att jag är glad över mina framsteg i livet, hittills.